Läsning - plikt eller lust?

Läser den typiska bibliotekarien av plikt eller lust?
Vilket funkar bäst?
Läsa in sig på alla "måsten" som aktuella författare, författare som fått pris eller räknas som klassiker för att vara en allmänbildad bibliotekarie för att ge råd och tips i biblioteket?
Eller att läsa de böcker man verkligen känner för och kunna leverera "positiva" boktips?

Själv läser jag nästan bara av lust. Ibland lite av plikt för allmänbildning men då ska jag samtidigt vara lite nyfiken på boken för att få en ny erfarenhet. Tycker nog att biblioteksbesökarna genomskådar en när man berättar om en bok som man bara tycker är sådär eller inte alls gillar den, trots att man försöker låta neutral. Då kan det ibland vara bättre att inte ha läst den aktuelle Nobel-pristagaren så tar biblioteksbesökaren det som en utmaning att själv skapa sig en uppfattning Alltså ger jag hellre personliga boktips - den här boken gillade jag därför att... eller den här boken kan passa om man är ute efter något spännande eller lättsamt eller roligt...

I påsk har det bara blivit läsning av lust. Jag har läst:

Anna, min älskade av Magnus Utvik. Finstämd roman om ett ungt pars kamp mot cancer och barnöshet. Romanen bygger på egna erfarenheter och de tankar, känslor och diskussioner som skildras i boken känns verkligen äkta.

De ovanliga. Människor som går mot strömmen. Författare Åke Mokvist. Reportage om männskor i Sverige som ses som orginal därför att deras levnadssätt sticker ut. En härlig bok! Jag gillar människor som vågar vara sig själva och gå sin egen väg, även då jag inte alltid håller med i resonemanget eller förstår att de vill leva så. Mokvist har även skrivit De ovanliga 2. Den står i tur för läsning!

Vill du ha din frihet får du ta den är en biografi om Ulf Lundell, skriven av Måns Ivarsson. Ett sant nöje att läsa för ett gammalt Lundell-fan. Själv hade jag alla Lundells LP-skivor som han gav ut under 1970- och 80-talen. En kompis lånade några av mina skivor och spelade in dem. När han spelade upp dem på sin nya stereo var det lika mycket knaster som musik, jag hade verkligen slitit ut skivorna, vilket hördes på en bra musikanläggning. Biografin finns i tre delar och jag har plöjt del 1 och 2 så jag har del 3 kvar att glädjas åt.